Krontyper

Fransidan krontyper



    En av de viktigaste detaljer som ett mynt har ar kronan. Den kronar den kungliga skolden som horde till Wasadynastin. Det finns 15 krontyper som ar de vanligaste.

     Ar 1633
     Det forekommer tva typer av kronor pa mynt som ar praglade i Nykoping – A och B. Dessa typer benams som Korskrona och Smal liljekrona.

    Ar 1634
     Det finns tva gravorer verksamma i Nykoping sedan 1634. Dessa tva beskrivs har nedan.
     Gravoren ”A” fortsatter att anvanda kronor av typen A och B. Dessutom utvecklas det en ny krontyp – C, en sa kallad Bred Liljekrona.
     Gravoren ”B” foljer typen A och C och utvecklar kronor av typ D, D1, E, E1.

    Ar 1635
     Under aren 1635-36 har mynten praglats samtidigt vid myntverken i Nykoping och i Sater.
     Efter att ha flyttat till Sater fortsatter gravoren ”A” att anvanda kronan av typen C ett tag till.
     Under samma ar uppkommer denna krona i tva nya varianter – C1 och C2 som skiljer sig fran den aldre i utformningen av adelstenar.
     Gravoren ”B” utvecklar en ny typ av den ”liljeformade” kronan i Nykoping – typ F.

    Ar 1636
     Tva helt nya krontyper skapas i Sater. Den forsta, typ H, kallas for Kronan med tva bagar. Just denna krontyp ar forvanande lik den kungliga kronan pa Saterkreutzer fran 1632. Den andra typen ar en bred krona av en ny standard – typ I.
     Den forsta forekommer bara under ar 1636, den andra fortsatte man att anvanda aven mellan ar 1640 och 1642.
     Kronan av typen F finns kvar i Nykoping ett tag till, sedan kommer en ny krontyp – typ G.

    Ar 1637–1638
     Tillverkning av mynt flyttas helt till Sater, gravoren ”B” paborjar sitt arbete med mynten. Den forsta krontypen fran 1637 ar typen F1. Den ar valdigt lik Nykopingkronan av typen F. Samtidigt har det uppkommit ett flertal nya krontyper under detta och nastfoljande ar – J, K, L, M. Det ar viktigt att papeka att J och K-typer kopierar typen I fran 1636. Alla dessa varianter anvands endast under ar 1637 och 1638.

    Ar 1640–1654
     Det ar mest sannolikt att under aren 1640-1642 borjade gravoren ”A” att arbeta med 1/4 oringar igen. Han anvande da kronor av 1636 ars utseende. Troligen pa grund av den kommande flytten av mynthuset till Avesta slutade kontrollmarken med nya krontyper och prydnader att tillverkas medan de gamla fortfarande anvandes under en lang tid och allt eftersom forstordes (typen I1). I slutet av ar 1642 har man dock utarbetat och tagit i anvandning en ny krontyp som betecknas med ”N”. Den blev mest popular mellan ar 1644 och 1654 i Avesta.

    Atsidans krontyper



    Ar 1633
     Under aret 1633 anvands det tva krontyper – 1 och 2. Vissa mynt har de tva krontyperna samtidigt, dar de tva ovre kronor ar av typen 1 och den undre ar av typen 2. Andra placeringskombinationer forekommer inte.

    Ar 1634
     Under ar 1634 anvands alla krontyper av 1633 ars typ. Forutom dessa har gravoren ”A” under aret 1634 tagit fram ytterligare fyra krontyper – 4,5,6,8. Alla, forutom typ 4, har marginella skillnader med varandra. Vissa mynt har, pa samma satt som under ar 1633, tva krontyper avbildade samtidigt – de tva ovre kronor ar av typen 5 och den nedersta ar av typen 6.
     Gravoren ”B” har utvecklat fyra krontyper – 9, 10, 11, 12. Formodligen beror det pa estetiska motiv att vissa av dessa anvands sallan (typ 9), medan andra finns i anvandning aven under ar 1635 (typ 12).

    Ar 1635
     Pa samma satt som i fallet med den kungliga kronan anvande man Nykopingkronan av 1634 ars typ (typ 8) under en viss tid i Sater under detta ar. Senare utvecklades tre nya typer av statskronan i Sater – 16, 18 och 19. Alla de har marginella skillnader om man jamfor dessa med varandra. Typer 16 och 19 anvandes aven under ar 1636.
     I Nykoping tar man fram, forutom typen 12, tva nya typer – 13 och 14.

    Ar 1636
     Under ar 1636 anvands bade 6 nya krontyper (17, 20-25) och tva krontyper fran 1635 – 16 och 19 i Sater. Kronor av typ 19, 20, 21 och 22 har vissa likheter i utformningen, det galler aven typ 18 fran ar 1635. Varianter med beteckning 23, 24, 25 skapar en annan grupp av utformningsmassigt liknande kronor. Det ar just variationer av den 23:e typen som aven anvands pa 1 oringar fran aren 1638-1641.
     I Nykoping anvander man kronor av typen 13 och 14 fran ar 1635 och en ny typ – 15.

    Ar 1637–1638
     Under dessa ar uppkommer det flera nya typer – 26, 27, 28, 29, 30. Typen 26 kopierar en grupp av typer 23-25 fran ar 1636.

    Ar 1640–1642
     Ar 1640 anvands typen med beteckning 22 som forekom pa mynten fyra ar tidigare. Denna krontyp har ocksa varit dominerande under nagra nastkommande ar. Pa grund av den langvariga anvandningen har kontrollmarken forstorts nagot under dessa ar, avbildningarna pa mynten har blivit samre for varje ar som gatt (typer 22a, b, c). Detta syns tydligt pa mynten fran ar 1642. Under detta ar har nastan alla matriser tillverkats med hjalp av gamla kontrollmarken. Kronor av typen 22 har anvants fram till slutet pa 1642 da en ny krontyp kom – 31.
     Det intressanta ar att om varianten 22 har tillverkats av gravoren ”A” sa har varianten ”31” mest troligt tillverkats av gravoren ”B”. Detta ar den enda typ som gravoren ”B” har tillverkat under perioden mellan ar 1640 och 1654.

    Ar 1644–1645
     Nar man under ar 1644 aterupptog pragling av mynt i Avesta efter ett ars avbrott har vissa mynt fatt den forra krontypen fran Sater – 31. Man anvande gamla matriser som flyttades fran Sater. Trots det har man under samma ar tagit fram en ny krontyp – 32. Mynten fran denna serie har kommit i omlopp under ar 1644.

    Ar 1653–1654
     Under ar 1653 uppkommer en variation av den 32:a typen – typ 32a.