RUS /SWE
    Det finns 7 olika krontyper på Nyköpingsmynt och Sätermynt. I Avesta användes ett enda krontyp.
    Kungliga kronans huvudtyper har beteckningen A,B,C och så vidare. Olika varianter av den kungliga kronan som har obetydliga skillnader jämfört med huvudtypen är betecknade med både bokstäver och siffror, till exempel C1, C2 och så vidare.

Frånsidans krontyper
A

Nyköping 1633, 1634
A1

Nyköping 1634
B

Nyköping 1633, 1634
C

Nyköping 1634, Säter 1635
C1

Säter 1635
C2

Säter 1635
D

Nyköping 1634
D1

Nyköping 1634
E

Nyköping 1635
E1

Nyköping 1635
F

Nyköping 1636
F1

Nyköping 1636, Säter 1637
G

Nyköping 1636
G1

Nyköping 1636
H

Säter 1636
I

Säter 1636, 1640
I1

Säter 1641, 1642
J

Säter 1637
J1

Säter 1637
K

Säter 1637
K1

Säter 1637
L

Säter 1637
L1

Säter 1637
L2

Säter 1638
M

Säter 1637
M1

Säter 1637, 1638
N

Säter 1642,
Avesta 1644, 1645, 1653, 1654

 


    En av de viktigaste detaljer som ett mynt har är kronan. Den krönar den kungliga skölden som hörde till Wasadynastin. Det finns 15 krontyper som är de vanligaste.

    År 1633
    Det förekommer två typer av kronor på mynt som är präglade i Nyköping – A och B. Dessa typer benäms som Korskrona och Smal liljekrona.

    År 1634
    Det finns två gravörer verksamma i Nyköping sedan 1634. Dessa två beskrivs här nedan. Gravören "A" fortsätter att använda kronor av typen A och B. Dessutom utvecklas det en ny krontyp – C, en så kallad Bred Liljekrona. Gravören "B" följer typen A och C och utvecklar kronor av typ D, D1, E, E1.

    År 1635
    Under åren 1635-36 har mynten präglats samtidigt vid myntverken i Nyköping och i Säter. Efter att ha flyttat till Säter fortsätter gravören "A" att använda kronan av typen C ett tag till. Under samma år uppkommer denna krona i två nya varianter – C1 och C2 som skiljer sig från den äldre i utformningen av ädelstenar. Gravören "B" utvecklar en ny typ av den "liljeformade" kronan i Nyköping – typ F.

    År 1636
    Två helt nya krontyper skapas i Säter. Den första, typ H, kallas för Kronan med två bågar. Just denna krontyp är förvånande lik den kungliga kronan på Säterkreutzer från 1632. Den andra typen är en bred krona av en ny standard – typ I. Den första förekommer bara under år 1636, den andra fortsatte man att använda även mellan år 1640 och 1642. Kronan av typen F finns kvar i Nyköping ett tag till, sedan kommer en ny krontyp – typ G.

    År 1637-38
    Tillverkning av mynt flyttas helt till Säter, gravören "B" påbörjar sitt arbete med mynten. Den första krontypen från 1637 är typen F1. Den är väldigt lik Nyköpingkronan av typen F. Samtidigt har det uppkommit ett flertal nya krontyper under detta och nästföljande år – J, K, L, M. Det är viktigt att påpeka att J och K-typer kopierar typen I från 1636. Alla dessa varianter används endast under år 1637 och 1638.

    År 1640-54
    Det är mest sannolikt att under åren 1640-1642 började gravören "A" att arbeta med ¼ öringar igen. Han använde då kronor av 1636 års utseende. Troligen på grund av den kommande flytten av mynthuset till Avesta slutade kontrollmärken med nya krontyper och prydnader att tillverkas medan de gamla fortfarande användes under en lång tid och allt eftersom förstördes (typen I1). I slutet av år 1642 har man dock utarbetat och tagit i användning en ny krontyp som betecknas med "N". Den blev mest populär mellan år 1644 och 1654 i Avesta.